Vilse i skogen med vilsna ögon

Åh åh. Måste berätta en sak.
Jag red vilse i lördags. 
Så jävla epic tjej så det finns inte. "Åh vilken fin liten millimetersmalSORKstig! Den tar vi hästen!" efter typ en halvtimme kom vi fram till en bergvägg och jag tänkte att njaaa, vi ska nog inte försöka ta oss upp här. Så vi vände. Efter ett tag fanns det ingen stig...

Typ en timme senare kom vi till slut ut på en äng, så jag kunde hitta hem igen. DÅ märkte jag att hästen tappat sin sko (inte hästsko, utan jympahästsko) som är väldigt dyr. FUCK MY LIFE och FUCK YOU HÄSTEN tänkte jag, och gick tillbaka en bit men gav upp letandet när vi träffade på ett enormt rävgryt med massa ingångar och dessutom massa färskt älgbajs.
Strax efter det ramlade jag i en lerhög också. 

Här är den onda skon.

Dagen hade börjat SÅ bra. Vårväder, strålande sol och snel hest. Kände mig äventyrisk och skulle utforska nya stigar. Kände mig ett med skogen. Tills den förrådde mig!

Dessutom kommer hästen direkt från Stockholms gator (och vet inte riktigt att man ska TITTA vart man går och inte dundra på i steniga nedförsbackar.) Så 90% av denna "ridtur" gick jag... Precis det jag ville när jag gick upp tidigt för att hinna med en låååång och luuuugn härlig tur i solen.


SÅ.
Igår söndag tvingade jag min mor att åka med mig tillbaka till skogen. Jag sprang (hehe) graciöst över ängen och in i skogen och försökte "gå vilse" igen och hitta skojäveln. TILL SLUT kom änglakören och skon uppenbarades mitt bland en två tre stenar och lite gräs. ÄNTLIGEN.

Snippa snopp sprut, nu är sagan slut.