Skogspromenix

Ebba och jag tog oss en lång promenad till skogen vid Selma Spa. Först en promenix på 3 km dit, osen över en timmes promenad i urskogen.

Sån här tyder på bra luft! Och det var najs luft.

Här får skogen leva sitt eget liv!

Dock kändes det inte som den smartaste dagen att välja skogspromenad. Drog mig i några hundra gånger. Ebba dog av skräck varje gång jag dratta i.

Vauckkäert. (vackert)

När mamma och jag gick här sist var det kristallklart vatten som porlade, nu var den kolafärgat vatten som forsade. Och vi gick där igår.

Tur att det fanns brädor kan man tycka. Att det var inkletat i någon bananmos-liknande sörja som gjorde att jag gjorde ytterligare några fina akrobatiska krumbukter var inte speciellt roligt.

Efter två timmar var vi dock hemma. Lite tröttare och mycket lerigare än innan.